Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sprungit till skogs. Och när ett par
stalldrängar, som skickats ut på spaning efter honom,
återkommo med oförrättadt ärende, återstod för
Wiwalt endast att gifva sig till tåls, lägga band
på sin förargelse och taga till tacka med fru
Lenas gästfrihet, som på grund af missödet syntes
fördubblad.
Och dagen förflöt som den föregående.
Men när de på eftermiddagen åter sutto
framför brasan, och samtalet tynade af, och herr Niels
nyss fått uppmaning att spela något på symfonien,
slogs dörren plötsligt upp, och en af
stalldrän-garne steg in. Hästen var återfunnen. Drängen
hade hört honom gnägga i hagen strax bakom
humlegården och på så nära håll, att ingen ens
tänkt på att söka honom där.
Denna hugnesamma underrättelse återställde
allas goda lynne och icke minst fru Lenas, trots
hennes åstundan att få behålla friherren som gäst
i huset. Hon steg upp, jämkade sin krage till
rätta, nöp i snibbarna på mössan och blef med ens
så rörlig och beställsam, att Wiwalt skrattande
frågade henne, om hon ärnade taga emot hans
förrymda Mickel inne i salen.
Gumman stannade, blinkade förläget och
tycktes leta efter svaret.
“Ack, Ers Välborenhet..
Men i detsamma blef hon afbruten af ett
häftigt buller ute på gården, ryttare som skreko,
hästar som gnäggade och vapen som slamrade.
“Was soll das heissen...?
Wiwalt sprang upp — var han upptäckt,
gällde det honom?
Men då slogs dörren upp på vid gafvel, och
en tjänare ropade ute i förstugan:
“Herr Wulff!*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
