- Project Runeberg -  En lyckoriddare. Berättelse från 1600-talet /
136

(1907) [MARC] Author: Harald Molander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äro kvinnfolken — de gamla äro sluga och de
unga äro sturska... hm ..."

Han harklade ånyo, ty af herr Niels’ och fru
Lenas miner förmärkte han sig åter ha yttrat något,
som ej borde yttras, och blef besvärad. Men
han lät ej länge dylikt bekomma sig. Utan att
försöka någon vidare rättelse slängde han hatten
på bordet, satte händerna i sidorna och angrep
fru Lena:

"Men för tusende djefle, hjärtans syster",
röt han, “när Wulff Grijp kommer till gården, är
det inte för att stå på golfvet och snacka, utan att
divertera ensligheten, hvaröfver du klagar dig,
och ransaka, hur djupt du kommit i dina öltunnor
och rhenska fastager! Hör an, mitt liljoblad, vet
du inte, att tre adelsmän utan kannan på bordet
äro som de tre vise män utan vår Herres
led-stjärna?u

Därmed var jämnvikten återställd.

Hvarken öl, vin eller annan traktat fattades,
Wiwalt tog åter fram sina franska kort, och snart
voro både dryckeslag och karniffelspel i full gång.

Fru Lena fyllde gång på gång deras glas,
uppmanade dem att hvarken spara på dryckjom
eller munterhet och tycktes denna afton ingen
brådska ha att komma till sängs. Hon smög sig
som en gammal trogen huskatt omkring bordet,
strök sig lika kärvänligt mot dem alla, och kröp
däremellan upp i stolen framför spiseln, värmde
sina tassar och spann i tyst förnöjsamhet.

“Hollå-rundå!“ ropade herr Wulff och höjde
sitt glas mellan omgångarna i spelet.

“Rundå-dadinella!" svarade de andra honom.

“Jag visste fuller att Kaggen var på Öretorp",
berättade han, medan han blandade korten på
nytt, “och hade också ärnat mig hitåt i dagarna
för att bedja honom inte förgäta Björkeberga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free