Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’f
"I tillstäder mig lära er stegen?"
“Stegen äro inte svåra", upplyste fru Carin.
“Jag har dansat gaillarden på hofvet sista vintern."
"Kära syster, dansa då med Friherrn!" bad
jungfru Gertrud. “Så ser jag på och lär.“
"Gärna, mitt hjärta!" svarade fru Carin.
Och med ett försmädligt ögonkast på herr
Wulff räckte hon handen åt Wiwalt.
Men herr Wulff gick emellan.
“Hållt min docka!" sade han och sköt henne
obesväradt åt sidan. “Friherrn är min gäst, och
han dansar med hvem han vill!u
Fru Carin gjorde en stor åtbörd och drog sig
med låtsad förskräckelse undan, jungfru Gertrud
brast i skratt, och Wiwalt vände sig bort för att
dölja sitt löje.
“Spelmän!“ ropade han.
Men spelmännen stodo och gapade, de hade
aldrig hört talas om en gaillarde.
uSå spelar jag själf!"
Han ryckte fiolen från en af pojkarne och satte
den under hakan. Alla blefvo tysta och lyssnade.
Han höll ögonen halfslutna, fästa på strängarne,
och försökte några takter med stråken. Men det
lät ej som dans. Det var långa, vemodiga toner,
hvilka liksom skälfvande smögo sig intill
hvarandra och åter skildes, klagade och sökte nå
hvarandra, jagade framåt, hopades och började slutligen
kretsa omkring en enda, som klingade starkare
och starkare öfver de andra. Han höjde sakta
ögonlocken och lyfte stråken, knäppte samma ton
med fingret i allt gladare, snabbare och sirligare
takt, och lockade så småningom de öfriga att följa.
Då smålog han, kastade hufvudet tillbaka och såg
sig omkring, fällde åter stråken mot strängarne och
släppte skrattande lös en hel hvirfyelvind af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
