Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
“Men — “ afbröt han, alltjämt stirrande in i
elden, “jag tänker I säger så för att ransaka, huru
landet ligger. “
Därpå hade Wiwalt intet att svara, ty herr
Niels hade rätt. Hvad han yttrat härledde sig
mindre ur öfvertygelse om, att han ginge denne
i vägen, än ur lusten att förmå honom till
öppet spel.
Herr Niels betänkte sig en stund. Därefter
vände han sig om, mötte öppet Wiwalts blick och
talade med varmt allvar i stämman:
"Ers Välborenhet“, sade han, “I vet, att jag
af barndomen är uppdragen hos min kära moster
på Öretorp och har varit Jungfruns endaste
lekbroder — och sedan den tiden har jag fått henne
af hjärtat kär, som ock vill räcka till döddagar,
tänker jag. Hon är släktens blomster och bijou,
högre skattad, kan I veta, och ömmare att
hand-tera än ett skuret glas, som en ställer i
konstkammarn. Men . . .“
"Men...?"
"Men hon är därhos så till sägandes släktens
riksdalerskista“, fortsatte han godmodigt. "Här finns
inga söner i huset, herr Anders är barnlös, fru
Lena likaledes, och jag..."
"Ja - I själf?"
"Ach, mir passt das Junggesellenleben am
besten!" svarade han med ett kort skratt. “In summa
— allt vårt kommer en gång till henne, och
hennes lycksalighet och fromma äro i detta lifvet och
i själfva döden vår sonderliche esperance! Men
när förnuftet är svagt, kommer en lätt i valet och
kvalet. .. Bilden har fuller haft slugare
förespråkare än andra, som velat raffa henne ifrån oss.
Men hon lider honom inte för allt godt..."
"Åren torkar tåren!" anmärkte Wiwalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
