Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att vitja sina saxar på Öretorp-skogen, men
förmodligen skulle hon snart vara hemma igen. Det
var allt, hvad herr Wulff visste. Men när det
blef fråga om herr Niels’ hemliga afresa, visste
han ingenting och ville slå bort allt tal därom.
"Han hade brådskande ärender till Sverge,
efter hvad jag försporde", sade han.
"Jag har så ock", genmälte Wiwalt, "och
förhoppades ett godt compagnie med honom under
resan.w
"Han menade fuller, det Ers Nåd inte hade
större hast, än att han kunde unna sig någon
hvila efter den långa resans farligheter och besvär."
"Mina bröder, som ha godsen om händer,
ha kallat mig hem med snaraste."
"Reser I inte till hofvet i Stockholm?"
"Törhända till våren", svarade Wiwalt, "därest
det tyska väsendet påfordrar krig och Kungen
förlänar mig kommando. Men ..."
"He . . ,?"
Wiwalt suckade.
"Men . . .?"
"Jag sitter hellre vintern öfver på landet,
när jag ingen ung och vacker Gemahlin har att
föra till hofs."
Herr Wulff kastade en blick på honom.
"He, he he . . .", skrattade han på försök.
Wiwalt svarade på samma sätt.
Då knuffade herr Wulff till honom med
armbågen och hviskade fryntligt:
"Ach Gott, Ihro Gnaden — han får hvem
han vill i hela Sverge!’*
"Håhå, flatteri, Ers Välborenhet!"
"Hvem han vill i hela Sverge!" försäkrade
herr Wulff med höjd stämma. "Och — i
Danmark med!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
