Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Med Guds milda tillhjälp!“ svarade Wiwalt
ödmjukt.
Och därvid omfamnade han herr Wulff och
kysste honom på båda kinderna.
Han hade vunnit spelet. Herr Wulff var
öf-verrumplad och blef hans förespråkare i stället för
hans domare. När de kommo hem till Björkeberga,
och fru Margrete vid berättelsen om hvad som
händt for ut i hårda ord, var det fadern som tog
Gertruds försvar, drog fram samma skäl som
Wiwalt och än ytterligare öfverdref de föregifna
farorna, tills modern öfverröstad och nedtystad
slutligen gjorde som hon brukade göra — gick undan
och gömde sig i silfverkammaren för att gråta ut.
Med Jeppe gjordes processen lika kort; han fick
under hugg och slag bekänna, att han gått Bildarne
till handa, och kastades i gårdshäktet bredvid
portstugan. Och för att göra försoningen fullständig
bryggdes efter middagen krambambuli i den stora
silfverskålen, som bars upp i Wiwalts kammare,
där de båda herrarne ostörda och ohörda kunde
öfverlägga om hvad som låg herr Wulff mest af
allt om hjärtat — hans försvarsrustningar för kriget.
Men när Wiwalt kom fram med frågan om
penningar, blef herr Wulff omedgörlig. Vid fejdens
utbrott skulle han föra sina klenodier,
silfverge-schirr och annat lösöre till Sverge att förvaras på
friherrens gods, men han ville ej strax gifva
honom några reda penningar. Och det var först i
skymningen, när drickandet gjort verkan, och
Wiwalt än en gång manat fram sin Spiritus familiaris
i lågorna öfver skålen, som han gaf efter och
rag-lade ned i sin kammare efter några dukater.
Medan han var borta kunde Wiwalt ej sitta
stilla, och när han steg upp brände golfplankorna
under hans fötter. Oron kvalde honom, hvarje
ibuller skrämde honom, och han väntade blott, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
