Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej visa den rörelse och de samvetsagg, som den
väckte till lif. Men den hemliga skadeglädje, som
förrådde sig i Anders blickar och tonfall, hade
hela tiden retat honom och kom slutligen hans
sinne att koka öfver.
“Styr din flabb och håll inne med gabbet!"
röt han plötsligt och slog näfven i bordskifvan.
"Hvar är rappen min?"
“Hästen som jag skulle sälja?“
"Fly mig pengarna!"
“Det var den officern, som . .
"Del Ponte? ... Tallienern? ... Del Ponte?"
Vid detta namn for Anders förskräckt upp
och ville tysta honom. Men Wiwalt hade äfven
rest sig, blek och ursinnig, och var färdig att taga
den andre för strupen, då grälet plötsligt blef
af-brutet af en hes, jämrande snarkning från hörnet
bakom spisen.
"Was da?" frågade Wiwalt och vände sig om.
"Håll käften, ditt usla skarn!" snäste Anders
bortåt sängen.
“Ho är det . . .?"
"Väck honom inte! Det är Eriken, det
elända fät — han gick likgång i går."
"Erik.. .?"
"Erik Persson!"
"Ericus Petri! Är det han, som...?"
"Jag råkade den öltoken, när jag var
kommen hit igen i höstas", svarade Anders, nöjd att
finna ett nytt samtalsämne. “Och jag har, så
sannt Gud mig hjälpe, hållit honom vid lifvet
hela vintern. Han var slätt utförfaren och en
halfrasande människa så full af brännvin och dynt,
att en ville styggas vid honom. Bref till Påland
förmådde han inte längre föra, och Possen ville
inte med godo ge honom en styfver mer. Förra
året hade han raballrat och gjort Trivialskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>