- Project Runeberg -  Teaterhistoria och teaterhistorier. Minnen och anteckningar från en 40-årig verksamhet inom teaterns roliga och oroliga värld /
69

(1924) Author: Hjalmar Meissner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Operan som privatföretag. Svenska teatern i
Hälsingfors. Societärer.

Det finns tre saker här i världen, som alla
människor tro sig begripa och ogenerat diskutera om,
utan att vara besvärade av någon så direkt
ingående sakkunskap. Det är: Religion, Politik och
Teater.

Sveriges riksdag var, vad teater beträffar, intet
undantag som bekräftade regeln. En titt i
Riksdagens protokoll från åren 1887—88 bevisa ett
sorgligt oförstående från åtskilliga riksdagsmäns sida.
Svenska folkets representanter voro utledsna på allt
operabråk och gav den blanka tusan i att begagna sig
av sitt prerogativ att »sig själv beskatta». Alla
statens anslag till de k. teatrarna indrogos definitivt, och
de fosterländska sånggudinnornas hemvist
utlämnades utan pardon till den enskilda spekulationen, med
rättighet att fortfarande »få anses som Kongliga
teatrar», men med den något tänjbara skyldigheten
att driva verksamheten »på ett konsten värdigt
sätt». Dramatiska teaterns association fick betala
15,000 kronor i hyra. Operan fick något bättre vill-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:55:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhteaterhi/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free