Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nast ner foten igen, och Michael lugnade sig, men
höll noga vakt. Vad visste han om denna svarting
utom att han var svart och att alla svarta, i den vite
herms frånvaro ,måste vaktas mycket noga?
Kwaque försökte att långsamt låta sin fot glida fram
över golvet, men Michael kände till knepet och
gjorde slut på det genom att resa ragg och morra.
Det var under denna tablå som Doughtry kom
in, och medan han beundrade Michael i den klara
elektriska belysningen, förstod han situationen.
»Kwaque, gå några steg», befallde han för att
övertyga sig.
Kwaques förskräckta ögonkast på Michael var
tillräckligt övertygande, men stewarden envisades.
Kwaque lydde motvilligt, men knappast hade han
lyft foten en tum förrän Michael var på honom.
Foten och benet voro som förstenade, medan Michael
ilsket gick i hotfull halvcirkel framför honom.
»Nu är han minsann fastnaglad vid golvet!»
fnittrade Doughtry. »Å, en sådan negerjägare!»
»Hej, Kwaque, gå efter två butelj öl i isskåp»,
kommenderade han i sin strängaste ton.
Kwaque gav honom en bönfallande blick och
rörde sig ej ur stället. Då ordern upprepades, hade
den lika liten verkan.
»Sant ord», röt stewarden, »om du icke hämta öl
genast, mig randa dig gul och blå. Om du icker
hämta öl genast, mig låta dig gå i land på King
William Island.»
»Icke kunna», mumlade Kwaque skyggt. »Hunds
öga se för micke på mig. Mig icke ticka om den
hund kai-kai’a mig.»
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
