Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fram ur sina mumiebindlar av skinn och sedan
försvann igen.
En riktig gammal sjöbuss, tänkte Doughtry. Han
kunde vara sjuttiofem år, kanske lika gärna
hundrafem eller hundrasjuttiofem.
Börjande vid den högra tinningen gick ett
ohyggligt ärr över kindknotan, sjönk ner i den ihåliga
kindens djup, skar tvärs över underkäken och
försvann mellan halsens besynnerliga hudveck. Bägge
öronens vissnade snibbar voro genomstungna av
små guldringar som på en zigenare. På hans högra
hands skelettfingrar sutto ej mindre än fem ringar
— varken herr- eller damringar, utan pråliga ringar,
som säkert kostat mycket pengar, tänkte Doughtry.
På vänstra handen funnos inga ringar, ty han hade
inga fingrar att sätta dem på. Den hade blott en
tumme, och för resten var också en stor del av
handen borta, som om den kapats av samma vassa
klinga som kluvit honom från tinningen till käkeni
och Gud vet hur långt ner på den skinndraperade
halsen.
Gamle sjöbussens vattniga ögon tycktes borra
sig tvärsigenom Doughtry (åtminstone kände
Doughtry det så) och gjorde honom så besvärad att han
tog ett långt steg åt sidan. Det föreföll helt
naturligt, eftersom han sökte anställning och man
väntade att han skulle ställa upp sig framför de fyra
andra som sutto där, som om de varit hans domare
och han själv en anklagad brottsling. Gubbens blick
förföljde honom emellertid fortfarande, ända tills
han vid närmare granskning fann att den alls icke
nådde fram till honom. Han fick det intrycket att
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
