Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade rostat bröd och beundrade. Men Simon
Nishikanta, som plötsligt märkte att den gamle mannen
höll på att pladdra, röt ilsket:
»Tig! Håll käften! Ni tråkar ut mig med ert
eviga ’jag kommer ihåg’ . . .»
Gamle sjöbussen blev naivt överraskad, som om
han hade misstagit sig någonstädes i sin berättelse.
»Nej, jag försäkrar er», fortfor han, »det måste
ha varit någon lapsus av min stackars gamla tunga.
Det var inte Wide Awake, utan briggen Glister. Sa’
jag Wide Awake? Det var Glister, en liten prydlig
brigg, ja nästan ett leksaksfartyg, kopparförhydd,
med smäckra linjer som en delfin, en snabbseglare
som riktigt slukade vind och våg. Rask i
manövreringen. Det var, på min ära, ett friskt liv för bägge
vakterna, då hon kom i farten. Jag var superkarg.
Vi seglade ut från Newyork, skenbart destinerade
till nordvästkusten, men med förseglade order .. .»
»För Guds skull, tig, tig! Ni gör mig galen med
ert dravel!» skrek Nishikanta med en nervös pina
som var fullt naturlig och äkta. »Var då barmhärtig!
Vad bryr jag mig om er Glister och edra förseglade
order!»
»Förseglade order», förtfor Gamle sjöbussen med
strålande min, »förseglade order, det är ord med
magisk kraft.» Han liksom smekte dem med
tungan. »På den tiden brukade fartygen ännu segla
med förseglade order. Och som superkarg, med
mitt lilla kapital insatt i affären och med andel i
vinsten, var jag en viktigare person än själva
kaptenen. Det var inte han utan jag som hade tagit
emot de hemliga orderna. Jag kan försäkra er att
x35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
