Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tjugufjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJUGUFJÄRDE KAPITLET.
Harris Collins var femtiotvå år gammal. Han var
spenslig och nätt och till utseende och sätt så mild
och blid att han föreföll nästan flickaktig. Han
kunde ha varit lärare i en söndagsskola, rektor vid ett
flickseminarium eller ordförande i ett
välgörenhets-sällskap.
Hans hy var skär och vit, hans händer voro lika
mjuka som hans döttrars och han vägde femtio
kilo. Vidare var han rädd för sin hustru, rädd för
polisen, rädd för misshandel och levde i ständig
rädsla för inbrottstjuvar. Men det enda han icke
var rädd för var vilda djur av de blodtörstigaste
slag t. ex. lejon, tigrar, leoparder och jaguarer.
Han förstod konsten att kuva det mest tredskande
lejon med en kvastkäpp — icke utanför buren, utan
instängd i den.
Han kunde nämligen konsten och hade lärt sig
den av sin far, som varit ännu mindre än han och
ännu mera rädd för allting utom för djur. Hans far,
Noel Collins, hade varit en framstående-djurdressör
i England innan han emigrerade till Amerika, och i
Amerika hade han fortsatt med sina framgångar
och grundat den stora dressyrteatem i Cedarwild,
som hans son hade ytterligare förkovrat efter ho-
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:55:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/michael/0244.html
