Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugufemte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att anfalla ynglingen bakom honom, och ynglingen)
bak, han med repet, hindrade honom från att
angripa den främre ynglingen, och bägge hindrade
honom från att angripa Collins, vilken han alldeles
säkert visste vara upphovet till allt detta onda.
Michaels vrede var lika stor som hans hjälplöshet.
Han kunde endast resa ragg och tjuta av raseri.
Men detta var något gammalt och vant för Collins.
Han passade till och med på och tittade över
arenan för att se efter vad björnarna hade för sig.
»Din fullpiskade kanalje!» röt han till Michael och
vände åter sin uppmärksamhet till honom. »Släpp
honom 1 — Låt gå!»
I samma ögonblick som bojorna slaknade,
rusade Michael på Collins, och denne, som lätt
beräknade tid och avstånd på grund av gammal vana,
sparkade honom under käken så att han flög
tillbaka och låg där i sågspånen.
»Håll honom!» befallde Collins. »Strama till!»
De båda ungdomarna drogo åt motsatt håll med
kedjan och repet, så att han stod där hjälplös.
Collins tittade över arenan bort till ingången,
där två par klumpiga draghästar fördes in åtföljda
av en dam överdrivet elegant klädd i en
promenaddräkt efter allra senaste modet.
»Han har väl aldrig slagit volt», anmärkte
Collins, åter med tanke på problemet Michael. »Tag
bort skinnremmen, Jimmy, och gå över och hjälp
Smith. — Johnny, för undan honom åt sidan där
och akta edra ben. Här kommer miss Marie för att
få sin första lektion, och hennes kräk till man kan
inte sköta henne.»
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
