Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Trettiofemte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TRETTIOFEMTE KAPITLET.
Då tåget kom till Glen Ellen i Måndalen, var
det Harley Kennan själv som vid godsvagnens
sidodörr tog emot Michael och lyfte ner honom på
marken. För första gången hade Michael gjort en
järnvägsresa utan bur. Endast med halsband och
kedja hade han rest från Oakland. I den väntande
automobilen träffade han Villa Kennan, och
sedan kedjan tagits bort, satt han bredvid henne,
mellan henne och Harley.
Då bilen rullade fram på den två mil långa vägen,
som slingrade sig uppför Sonomabergets sida, såg
Michael knappt på skogens träd och de
förbiglidande gläntorna. Han hade varit i Förenta
staterna i tre år och under den tiden hade han hållits
i sträng fångenskap. Burar och kedjor hade varit
hans lott, trånga skrubbar, godsvagnar och
stations-perronger. Hans enda bekantskap med något
landt-ligt var då han suttit fastkedjad vid en bänk i de
olika parker där Jacob Henderson studerat
Sveden-borg. Så att träd och berg och fält hade
ingenting att säga honom. De voro någonting
oåtkomligt som den blå himlen eller de drivande
skytapparna. Däri bestod hans förhållande till träden och
366
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:55:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/michael/0370.html
