Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 61 —
jag ofördröjligen måste resa till Washington för att
träffa en person, som av presidenten skulle skickas till
södern. Det lyckades mig, att få tala med min sköna
några minuter på trappan; jag gav henne min adress
och hon lovade uppsöka mig i Newyork. Klockan
två på middagen reste jag, men hörde ingenting mer
från flickan, erhöll inte heller något brev från henne.
Nå, jag trodde, att hon var försvunnen — och nu står
hon där vid disken. En ung man måste ha tur med
sig! Jag är nyfiken vad hon kommer att göra för min,
när hon återser mig. Förlåt, jag vill gå och hälsa på
henne."
Med lätta elastiska steg gick han in i
serveringsrummet. Den unga flickan talade just med mistress Brown,
därför igenkände hon skådespelaren först, när han stod
alldeles inpå disken. Hon bleknade och rodnade om
vartannat. Uppenbarligen var hon mycket överraskad
och upprörd över detta återseende.
Booth undgick detta icke, ty hans mörka lysande
ögon voro fast riktade på flickan. I hennes drag låg
något mycket fint, nästan förnämt, och det präktiga
kastanjebruna håret, de ljusbruna stora och kloka
ögonen harmonierade med hennes ljusa, klara hy. I
motsats till hennes båda kamrater vid disken, bar hon en
höghalsad, omsorgsfullt sydd klänning, som
framhävde hennes vackra figur.
Hon var så häftigt upprörd, att hon tydligen darrade
och knappast kunde besvara skådespelareris hälsning.
"Jag är mycket glad över att få träffa er miss!" sade
Booth ytterst hövligt, under det att de båda andra
flickorna och även värdinnan förvånat tittade på denne
Adonis, vilken annars endast brukade ägna sin
uppmärksamhet åt erkända skönheter.
"Det är riktigt gjort av er, att ni har stannat här hos
oss. Men varför gav ni mig aldrig något livstecken?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
