Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 12$ —
för henne ett alltför hårt tålamodsprov. Å andra
sidan var Alfonso åter mycket sorgsen, därför att
Marion icke alls bekymrade sig om honom. Han inrättade
det så, att han under en halvtimma fick vara ensam i
Lamothes rum; Marion måste veta, att han fanns där,
men hon kom ändå inte. Berodde det på hennes
farhåga för don Luis?
Edmond var ännu på gården hos en plötsligt
insjuknad häst och Alfonso befann sig ännu i Lamothes
rum, i väntan på, att Marion skulle komma inkilande,
då don Luis trädde in. Nu var det förbi med allt hopp,
och då Alfonso försökte att undvika varje samtal med
kreolen ville han lämna rummet. Men kreolen ställde
sig så gott som i vägen för honom.
"Nå, don Toledo", sade han med ett bittert skratt,
"vi båda måste nu försöka trösta oss, en ny stjärna har
stigit upp och fördunklat oss."
"Jag förstår er icke," sade Alfonso kort.
"Verkligen inte?" frågade don Luis. "Märker ni
icke, att donna Marion är mycket onådig, emedan vi
båda hindra henne, att driva sitt spel med den franske
officeren?"
"Vad bryr jag mig om det!" svarade Alfonso och
gick.
Men pilen hade träffat — verkligen — kreolens
förklaring var den enda som passade i alla detaljer.
Alfonso, var en man, som visste att skydda sig och för
övrigt kunde ju Guarato träffa honom även på andra
ställen än på sennor Lamothes hacienda. Hans inre
stämma som från början hade varnat honom fick rätt:
Marion var ett kokett fruntimmer, ovärdig sann kärlek,
en som hängde efter allt som var nytt.
Men denna insikt var mycket smärtsam. Anade
Edmond möjligen, att Marion föredrog honom, eller
besvarade han kanske även denna sympati? Den unge
officeren hade varit så obesvärad och tycktes icke alls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>