Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 142 —
tog fram sitt papper och läste åter upp sin formel. Den
unge hövdingen lyssnade, utan att förändra en min.
Sedan ville han taga papperet från Edmond, men denne
lämnade det icke ifrån sig. Kommendantens sigill
befann sig därpå. Hövdingen sade åter några ord, som
Edmond lika litet förstod som de föregående, och med
en bugning, som tycktes uttrycka ett visst förakt, och
som mycket liknade en axelryckning, vände han den
unge fransmannen ryggen och återvände i samma
riktning han kommit ifrån.
Rasten varade i två timmar; Edmond tyckte sig av de
i närheten sittande indianernas samtal ibland uppfatta
ordet Wilhamenu, namnet på den indian, som efter vad
Alfonso menade måste ha rövat Inez, men han kunde
ha misstagit sig, ty det ena i djup strupton uttalade ordet
tycktes honom ljuda nästan lika de andra. Och om de
också verkligen hade nämnt Wilhamenu, så vore det ju
möjligt, att indianerna kände honom och bara talade
om honom, utan att det därför behövde vara den unge
hövdingen, som han nyss hade sett. Han beslöt sig
emellertid, att fort skaffa sig visshet härom.
"Wilhamenu?" ropade han frågande och pekade i
den riktning där den unge hövdingen befann sig.
Indianerna sågo, som det tycktes, mycket förvånade
på honom, men svarade icke en stavelse fastän Edmond
flera gånger upprepade namnet.
Och därvid blev det. Indianerna bekymrade sig
endast så mycket om Edmond, som de hade lust till.
Förresten måste han finna sig i sitt öde. Då rasten avbröts,
band man honom åter på hästen, fast han visade på
sitt papper och genom tecken gav till känna, att han ville
rida som de andra. I skarpt trav bar det sedan av.
Trakten blev allt angenämare, friskare och vattenrikare.
Det var sent på eftermiddagen, solen sken
obarmhärtigt på Edmonds oskyddade ansikte — det smärtade i
huvud och lemmar av det ovana läget — då höll tåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
