Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 413 —
’Tör Guds skull, då få vi icke förlora ett ögonblick!"
ropade Richard. "Då vill han spela samma roll som
i Libertyplantagen,"
"Vad är det för något?" frågade mr. Everett häpen.
"Vad säger du om Ralph?"
"Min käre Everett,f, sade Dantes och lade sin hand
förtroligt på bankirens skuldra, "vi måste äntligen
meddela dig det, som vi så länge förtegat för dig. Det
var Ralph som på grund av svartsjuka och avund hade
drivits till att trakta efter Richards liv, och som hade
lejt mördarna. Det var Ralph, som i morse lät storma
Birds hus, för att döda mig ty han visste, att jag kände
till hur saken förhöll sig. Vi ha allt att frukta av
honom. Jag förteg för den skull hela sanningen och bad
dig att hålla Richards närvaro hemlig." Bankiren stod
där som förlamad. Tydligen kunde han icke genast
fatta den fruktansvärda innebörden av denna hemska
anklagelse. Richard skyndade sig fram till den bestörte
mannen och omfamnade honom.
"Min käre far!" utropade han, "hur gärna hade vi
icke velat slippa göra dig detta meddelande. Men
förhållandena ha blivit för allvarliga. Varje oförsiktighet
kunde icke bara för oss, utan även för andra, medföra
dödlig fara. Ralph, som jag höll för att vara min
bäste, min närmaste vän, ville lömskt förråda mig och
röja mig ur vägen. Senare får du höra de närmare
detaljerna, som komma att förklara mycket för dig,
som hitintills måste synas dig hemlighetsfullt och
dunkelt. För ögonblicket måste du nöja dig med, att jag
har varnat dig. Min fiendes lömska försök ha gått
om intet. Kom nu, käre far! Vi måste så snart som
möjligt övertyga oss om, att Ralph inte på nytt
företagit sig något skurkaktigt."
Mr. Everett sade alltjämt icke ett ord. Han
besvarade endast Richards omfamning och tryckte sin
älsklings hand. Men äntligen ropade han hastigt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
