Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 513 —
Ljudlöst smög han nu till haciendan. Rovdjuret, som
smyger sig på sitt byte, kan icke krypa tystare genom
buskarna.
Ralph klättrade först upp på sin vanliga
observationsplats bakom haciendan. Han, som nu var mycket noga
orienterad, visste var Edmond, Richard, Alfonso och
damerna sovo, i vilka rum nattlampor lyste och i vilka
icke. Han övertygade sig om, att allt var tyst och stilla
i huset. Vid porten bodde visserligen en väktare, men
det bekymrade honom mindre. Icke heller hundarna
kunde göra honom någon skada, ty de befunno sig åt
gårdssidan. Men den sida från vilken Ralph tänkte
tränga in i huset, gränsade åt floden.
Edmond de Tréport behandlades med hänsyn av de
kejserliga såväl som av de republikanska trupperna.
Man hade instruerat de olika truppavdelningarnas
anförare, att icke tåla att den rika plantageägaren på något
sätt blev angripen eller hans egendom skadad, ty båda
parterna räknade i händelse av seger på hans
understöd. Därför blev haciendan trots de båda arméernas
närhet obevakad. Stjärnbaneret vajade över Edmonds
hem och mexikanare i båda partierna kände det
tillräckligt för att också respektera det.
Äntligen gled Ralph ned från kullen. Slingrande sig
som en orm uppnådde han muren, som skyddade den
lilla trevliga trädgården, damernas älsklingsställe, för
nedrullande stenar. Ralph klättrade över muren, smög
sig igenom trädgården och kom nu fram till själva
haciendan. Fönstren lågo mycket högt; men han var
förberedd därpå. Han visste, var det stod en liten stege
i trädgården och denna reste han upp under ett av
fönstren. Det stod öppet. Ralph lyssnade några
minuter genom fönstret och så snart han övertygat sig om,
att allt var tyst, steg han in genom fönstret.
Redan på kullen hade han bundit tyglappar under
fötterna och svärtat sitt ansikte. Han smög ljudlöst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
