Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Claës Piper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1810 till valet af Bernadotte som svensk
tronföljare, var dock Piper, likasom Johan Gabriel
Oxenstierna, en af de hofmän, som på Stockholms slott
mottogo den nye kronprinsen vid dennes första
inträde därstädes och, tjusade af hans förbindliga
artighet, instämde i Karl XIII:s bekanta yttrande:
”Bernadotte måtte dock vara en hederlig karl.”
Den sluge gascognaren, revolutionens son, på
hvars arm stod inbrändt: ”Liberté, égalité, fraternité,
où la mort”, öfverhopade de forna gustavianerne
Piper, Brahe, Platen, Essen, Stedingk, Bonde, Jakob
De la Gardie m. fl. med lysande bevis på sin
kungliga nåd och ynnest.
Så blef Piper öfverstekammarjunkare, Karl
XIII:s riddare och en af rikets herrar.
En prydnad för Karl Johans hof, tillbragte
excellensen Piper vintrarna i Stockholm och
somrarna i dess omedelbara närhet, på Sturehof i
Botkyrka socken, där han var mantalsskrifven.
På sina skånska domäner gjorde han endast
helt korta besök, och dessa gods voro äfven till
följd häraf tämligen vanhäfdade. På Sturehof
umgicks Piper på det mest älskvärda sätt med sina
grannar och sockenbor. Den fine hofmannen var till
och med under hela sin mannaålder — kyrkovärd i
Botkyrka och försummade aldrig som sådan att sköta
sina åligganden vid nattvardsgångarna i kyrkan.
Alldeles oberörd af lifvets vidrigheter blef dock
icke Piper.
Hans tredje son var löjtnant och fick vid 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
