Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släkten Sederholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rekognitionsafgiften eller arrendet påbjöds
af konung Karl XI år 1689 och utgår f. n. efter
tredje artikeln bevillningsförordningen af bruk,
hyttor och grufvor, som hafva priviligierad rätt
till skogsfång från rekognitionsskog, med 25 öre
för hvarje stafrum ved eller däremot svarande
18 tunnor eller l1/* ryss = 8A stig.
Vid 1809—1810 års riksdag begärde rikets
ständer skatteförsäljning af detta slags
disponerade kronoskogar.
Efter skedd utredning biföll regeringen denna
begäran genom k. kungörelse af den 4 febr.
1811.
De enskilda verken fingo skatteköpa så
mycket skog, som för hvarje verks drift kunde
erfordras, hvarefter återstoden indelades till
hemman och såldes. Först efter utfärdandet af
före-nämda kungörelse uppstod fråga, att jämväl s. k.
grufveskogar eller grufvcallmäningar borde anses
och behandlas som rekognitionsskogar.
Förslag därom framlades af regeringen år
1823 och gillades af riksdagen, hvarefter k. m:t
den 29 jan. 1824 förordnade om
grufveskogar-nes taxerande till rekognitionsafgift. Det är
huf-vudsakligast dessa rekognitionsskogar, som ännu
finnas kvar. De upptaga en areal af cirka 85,000
tunnland, mest grufveskogar och
bergslagsall-mäningar.
För ett tiotal år sedan anställde
advokatfi-skalen i Kammarrätten för k. m:ts och kronans
13 Millionärer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
