Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Dickson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skonslösa referat öfver en midsommarnatt i —
Marstrand för några år sedan, då arftagaren till
den nybaronliga kronan kreerade hufvudrollen i
en "excentric comedy”, hvars epilog utspelades
inför den lilla stadens rådhusrätt. Men utom den
offentliga afbasningen i tidningen, lät farbror Sven
till sig uppkalla syndaren och gaf honom en
enskild uppsträckning.
Nu tyckte dock gamle nybaronen, likasom så
mången annan pappa, att ”min pojke agar jag
själf”, och, som sagdt, det gamla vänskapsbandet
mellan tidningsfursten och Oscar Dickson blef
betänkligt skört, liksom ungefär samtidigt bandet
mellan furst Bismarck och kejsar Wilhelm. Det
var nu Oscar Dickson öfverflyttade sina sympatier
på det Hedlundska organets gamla konkurrent och
motståndare i politiska frågor —
Göteborgs-Posten. Och som denna tidning under den
Åkerblomska regimen betydligt sackat bakut i
prenumerantantal samt kommit i därpå beroende
ekonomiskt trångmål, måste dessa sympatier också
taga sig ett rent ekonomiskt understödsuttryck,
och följden blef, att baron Dickson snart var
Göteborgs-Postens störste aktieägare.
Vi komma nu till Oscar Dicksons sista privata
Göteborgsaffär.
Midt under det unionella revisions- och
"promenad"-oväsendets värsta tid innehöll
Göteborgs-Posten en mot unionskonungen personligen
riktad och i hög grad ohöflig artikel, däri
högstdensamme påstods lida af ålderdomssvaghet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
