Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan August Gripenstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lyckades Gripenstedt genomdrifva flera af sina
mest nyttiga reformer, såsom afskaffande af
differentialsystemet i handelslagstiftningen,
hvarigenom firman James J. Dickson & komp:s i Göteborg
monopol på import af kolonialvaror från
transatlantiska hamnar reducerades till noll, i förening med
en ny tulltaxa, som upphäfde alla ut- och
införselförbud. Vid riksdagens början skildrade
Gripenstedt landets blomstrande tillstånd, som icke
var med någon föregående tid hos oss jämförlig
och som ej heller i proportion af något land
i Europa öfverträffades, hvilket under hela hans
lif, i synnerhet under kritiska tider, förskaffade
honom af hans antagonister namnet
”blomstermålaren”. Vid denna riksdag antogs äfven Gripenstedts
förslag till ett stambanenät med en kostnad af 110
millioner, som skulle upplånas inom eller utom landet.
Emellertid slutade ej denna riksdag lika
trefligt och sorgfritt som den hade börjat. I slutet
af 1857 utbröt den bedröfligt bekanta
penningkrisen, då Gripenstedt, för att rädda åtskilliga
nödställda individer inom landet från total ruin,
framlade och äfven lyckades genomdrifva i riksdagen,
att svenska staten upptog sitt första statslån
under 1809 års statsskick i — utlandet, hos några
israeliter i Hamburg och Frankfurt am Main:
Salomon Heine, Gebrüder Erlanger m. fl., å 12
millioner riksdaler.
Därigenom lyckades Gripenstedt emellertid
förekomma så väl Skånes som Stockholms enskilda
banks betalningsinställelser och möjliggjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
