Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan August Gripenstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppträdande till Danmarks förmån i det då pågående
kriget. Men då frågan om bistånd åt Danmark
1863 för andra gången förekom, lär det i
synnerhet ha varit Gripenstedts kraftiga ord, som
förmådde Karl XV att afstå från planen att utan
samverkan med vestmakterna deltaga i Danmarks
krig mot Preussen och Österrike.
Omedelbart efter riksdagens slut 1866 tog
Gripenstedt afsked frän sitt stadsrådsämbete. Af
Stockholms stad insattes han som representant under
de två första riksdagsperioderna.
Till följd af de svåra konjunkturerna i slutet
af 1860-talet och missväxt öfver hela landet under
två på hvarandra följande år, fick Gripenstedt i
riksdagen höra bittra förebråelser af de s. k.
fosterländske, hvilka icke allenast gåfvo hans
frihandelssystem skulden därtill, utan äfven gjorde
honom ansvarig för deras egna missspekulationer,
såsom då Emil Key i Andra kammaren beskyllde
Gripenstedt för att genom sitt frihandelssystem ha
gjort landet större skada, än hvad krig och pest
möjligen hade kunnat åstadkomma.
Alla dylika anlopp lade dock Gripenstedt ej
på sinnet, ty han var orubbligt öfvertygad om sitt
systems obetingade fördelar. Hans system gällde
hos oss äfven öfver 30 år och föll af en sådan
oförutsedd tillfällighet som Ångköks-Olles obetalda
skatt, af 11 kr. 35 öre.
Såsom varm anhängare af den fria
konkurrensen var Gripenstedt en afgjord motståndare till
den principen, att penningrörelsen skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
