Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Falhem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och dels utdelades till fjärdepartsinnehafvare för
att sedan utsmältas af de brukande bergsmännen
vid deras hyttor. I äldre tider lottades på
grufstugan om den ordning, hvari fjärdeparterna skulle
få malm, hvilket kallades "dobbla”, och hvilket
tillgick så, att man kastade tärning i ett stort
kopparfat, då den, som slog högsta ögonen, först fick
malm. Ju mera malm, som grufvan gaf, desto
oftare dobblades det.
Fjärdeparternas antal var ifrån år 1815 ända
tills år 1888 1,200 och ansågos som fast
egendom, då däremot öfriga grufvor äro lös egendom
Till följd häraf hade icke heller fjärdeparterna
något nominelt värde, och när bergslaget år 1888
omdanades till ett aktiebolag med 9,000 aktier à
1,000 kr = 9,000,000 kr. — erhöllos 8 sådana
aktier för hvarje fjärdepart. Värdet på en sådan
fjärdepart har varierat högst betydligt under olika
tider. I början af århundradet utbyttes de villigt
emot en rulle tobak och ett halfstop bränvin.
Under 1850-talet var deras vanliga värde 500 kr.
Källarmästaren Renström i Falun var på sin tid
den störste fjärdepartsägaren i bergslaget men
hade vunnit sina mesta fjärdeparter på spel. Hans
point i brädspel var en fjärdepart, och dubbelt för
”Jan”. Rehnströms måg, bergmästaren Lundhquist,
innehade efter sin svärfar 75 fjärdeparter, hvilka
numera efter aktiernas saluvärde skulle
representera en förmögenhet af två millioner, men ”lätt
fånget, snart gånget”. Lundhquist spekulerade
bort alltsammans och dog utfattig år 1892.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
