Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David Henrik Hildebrand och David Gotthard Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egendomen Gimmersta om 30 mantal i Julita och
Floda socknar.
Denne Hildebrand förblef ogift och var en högst
besynnerlig man.
Midsommardagarna reste han till kyrkan i en
med fyra hästar förspänd släde och iklädd
vargskinnspäls.
Emot sina underhafvande var han lika hård
och grym som Lidstrand förut varit. Hans enda
passion var girighet, och han förökade betydligt
den fäderneärfda stora rikedomen.
Högst uselt var denne siste Hildebrands
beteende mot faderns gamle vän och välgörare
Lidstrand.
Fadern hade i majoratstiftelsen påkallat för
Lidstrands räkning en oförgätlig tacksamhetsgärd
med den önskan, att en så sällsynt rättskaffens
vän aldrig måtte glömmas, utan för efterkommande
borde en minnesvård bära vittne om de oförtrutna
bemödanden, som Lidstrand under en så lång
tidrymd med all möjlig sorgfällighet nedlagt på
förvaltningen af egendomarna, och förklarade
fideikommisstiftaren sig hafva ”att, näst den allrahögste,
tillskrifva denne ädelsinte väns möda och omtanke
sin ansenliga, med Guds välsignelse sammanbragta
egendom”.
Nu var händelsen, att Lidstrand för egen
räkning icke samlat någon förmögenhet, utan var själf
lika fattig, då han lämnade Eriksberg, som när
han kom dit. Den enda utmärkelse han fick i
lifvet, var att Gustaf III vid Vasaordens instiftande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
