Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik Axel von Fersen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spelade han en stor roll under sednare perioden af
Frihetstiden. Under den följande periodens riksdagar
ställde han sig eller ställdes i spetsen for hela adeln.
Den första skådeplatsen för Fersens politiska
verksamhet var riksdagen 1755—1756, då han i
egenskap af landtmarskalk förde sitt stånds talan.
Fersen anmälde i sekreta utskottet, huruledes ett
missförstånd yppat sig mellan konungen och rådet,
bestående däri, att konungen icke utan pröfning ville
underskrifva de mål, som voro beslutade af rådet.
Ärendet hänsköts till ständerna, som dömde
till rådets fördel, förklarande, att konungen vore
förbunden att antaga och underskrifva det, som de
fleste riksråden ansågo vara nyttigast. I fall detta
vägrades, erhöll rådet rättighet att medels en
namnstämpel aftrycka konungens namn, hvilket beslut
delgafs konungen i sittande råd genom en stor
deputation af alla stånden, anförd af landtmarskalken.
Axel Fersen var den egentlige upphofsmannen
till och ”Sekreta deputationen”, som föreslog
användandet af denna sorgliga namnstämpel, en
skamfläck i vår historia. Namnstämpel hade, dock af
annat skäl, äfven användts under senaste tiden af
Fredrik I:s regering.
Inom hofpartiet bildades en sammansvärjning
för att öfverändakasta regeringsformen och
förskaffa konungen utvidgad makt, men komplotten
upptäcktes strax före riksdagens slut, och de däri
delaktige straffades med stor hårdhet. Åtta blefvo
halshuggna på Riddarholmen, strax till höger om
den nuvarande järnvägsbron, och bland dessa Eric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
