Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en Gudmund Magnus Sager, bruksförvaltare hos
excellensen De Geer på Leufsta, som inköpte
Ryfors bruk i Skaraborgs län. Andra att förtiga.
Lars Lindberg genomgick Örebro Karolinska
skola, hvarefter han ägnade sig åt praktisk
brukstjänst hos sin fader, som då blifvit ägare af
Karlsdals bruk.
Unge Lars insåg dock att för ett rätt
bedrifvande af bergshandteringen erfordrades speciella
och grundliga studier i därtill hörande ämnen,
hvarför han åren 1841 och 1842 genomgick Falu
bergsskola.
De förbättringar inom järnhandteringen, som
vid denna tid ledde sitt upphof från Gustaf
Ekman på Lesjöfors, och de föredömen, han lämnade
vid dessas utöfning, äro för Sveriges hela
järnindustri af så framstående vikt och betydelse, att de
anvisa Ekman ett hedersrum bland alla dem, som
praktiskt ägnat sig åt bergsmansyrket.
Säkerligen har ingen sedan Sven Rinmans
dagar haft en sådan förtjänst om denna industris
utveckling som Gustaf Ekman.
En bland de förnämsta af Ekmans många
uppfinningar var den af honom år 1846 konstruerade
koltornsvällugnen, ”Ekmans väll-ugn”, hvilken, ehuru
Berzelius och Sefström till en början bestredo dess
värde, likväl, till följd af sina bränslebesparande
egenskaper, blef allmänt antagen i Sverige.
Ekman begagnade pinnar, sågspån och torf,
som han brände till gas och införde i väll-ugnen
samt tände eld därpå. Dessa bränsleämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
