Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Johan Hierta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När, innan riksdagens slut, tryckeriet, där
tidningen trycktes, såldes, inköpte Hierta detsamma
och öfverenskom i september 1830 med
Crusenstolpe, v. häradshöfdingen Andreas Möller,
referendarien i riksgäldskontoret Gabriel Lagergren,
adjunkten vid Lunds akademi Carl H. Lundblad och
skalden Ingelman att utgifva en ny tidning.
Denna tidning blef ”Aftonbladet”, hvars
första nummer utkom den 6 december 1830 och
gjorde en stormande lycka. Orsaken härtill
ansåg Hierta själf vara, dels att Aftonbladet var
den första Stockholmstidning, som kunde meddela
nyheten om den Wellingtonska toryministèrens fall,
och dels följande skämtsamma uppsats med anled
af den nyss firade tusenåriga jubelfesten öfver
Ansgarii ankomst till Sverige, lydande sålunda:
“Man känner af historien, att den helige
Ansgarius i starka uttryck skref till sin underhafvande,
biskop Simon i Björkö, att han och de öfrige
missionärerna för ingen del skulle tillägna sig något af
folkets ägodelar och inkomster.
För att nu värdigt fira den helige mannens
högtid och minne, påstås det, att så väl ärkestiftets som
ett visst annat stifts prästerskap skola — till en
början i tysthet — öfverenskommit och beslutat, med sina
biskopar i spetsen, att afsäga sig för alla tider tionden
och andra inkomster samt, enligt ordalydelsen i
Ansgarii skrifvelse, föda sig af sitt arbete, d. v. s. i sitt
anletes svett, som han. Troligen följa äfven de andra
stiften detta sköna exempel, då det hinner blifva
bekant. Hvilken lättnad och lisa för landet, i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
