Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Johan Hierta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kastat slängkyssar till vännerna på stranden, som
vinkade med handen: farväl, farväl!
Och dessa vänner skrattade nu så, att det
knakade i vaktkontorets väggar, och stadsfiskalen
själf skrattade så, att hans mage hoppade, men
de, som skrattade både sist och bäst, de voro
Hierta och — Napoleon Berger, ty just den senare
var det, som, förklädd till ett elegant fruntimmer,
vid Hiertas arm passerat förbi de lurande, men
själfva lurade polisbetjänterna.
Från Hiertas kutter steg Berger ombord på
ett längre ut liggande tyskt fartyg, som lyckligt
förde honom till utländsk hamn.
Denna historia hördes Hierta själf på gamla
dagar berätta, alltid gnuggande händerna af
förnöjelse vid minnet af tjufpojkstrecket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>