Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maria Elisabeth Lindner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
umgicks här med personer från de konstnärliga och
litterära lägren.
Så kunde man på Skår få höra Ekbohrns
cirklade tal om dagens litterära företeelser. Här gick
J. P. Molin, bildhuggaren, omkring och drömde
vaken sköna framtidsdrömmar. Herman Bjursten
deklamerade, inspirerad af platsens idylliska behag,
sina mest poetiska kväden, och Sandvall,
Handelstidningens dåvarande redaktör, tolkade i obunden,
men icke mindre liflig form sina känslor af glädje
och hopp, under det att i det gamla, ännu
kvarstående lusthuset i trädgården Pontus Wikner, då
ännu en skolyngling, som föredrog att svärma på
egen hand, satt försjunken i studiet af Nyboms
lyrik.
Ställets ägarinna var dock redan på den tiden
ett original. En ryktbarhet från gatan vardt hon
först på ålderns dagar, en Harpagon i kjolar. I
hennes bostad fick ingen, eho det vara månde,
inkomma, icke ens en förstulen blick fick skickas
dit in.
Detta var just ingen förlust, så framt man ej
fått syn på de högar af pengar, som till ett
belopp af omkring 60,000 kr. här och där lågo på
golfvet, i vinklar och vrår, i stolsdynor, i
lönnlådor o. s. v. I öfrigt var det ett förskräckligt kaos
där inne, ty hennes rum utgjorde jämväl kök,
matkällare, vedkammare, klädtorkningsvind m. m.
Betty Lindner skilde sig dock från de flesta
giriga därutinnan, att hon var en intressant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>