Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Grefliga ätten Brahe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till rätta, som kommit i olag, och lugnade den ofta
retlige Karl Johan. Han hjälpte så många, han
kunde, och skadade ingen. En så upphöjd och
sysselsatt man kunde i lifstiden ej undgå tadel,
men efter hans död tystnade detta så småningom
för det allmänna erkännandet, att han var
Sveriges förste ädling, ej blott genom sin börd, utan
äfven genom sitt trofasta sinnelag.
*
Efter det misslyckade frieriet för kronprins
Oscar till prinsessan Alexandrine af Preussen
började Karl Johan tänka på att förmäla sin son
inom någon högättad svensk familj. Vår historia
hade visat honom mer än ett exempel på sådana
förbindelser. Familjerna Stenbock, Leijonhufvud
och Bjelke hade gifvit de första Vasakonungarne
gemåler, och föga fattades, att den store Gustaf
Adolf hade äktat Ebba Brahe. Gustaf III:s bror
hade förgäfves friat till fröken Sofie Fersen.
Braheska släkten, hade — som bekant — från
början varit föremål för Karl Johans synnerliga
uppmärksamhet. Han hyste ock en tid tanken att
förmäla sin son inom denna släkt. Han ville ej
anse de konstitutionella hindren för
oöfvervinnerliga och skulle måhända icke ogärna sett sin son
förenad med Magnus Brahes äldsta halfsyster Ulrika
Wilhelmina Brahe.
Karl Johan meddelade sig verkligen i denna
syftning med excellensen Wetterstedt, som dock
visligen afrådde ett dylikt förslag, erinrande, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:57:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/millionar/3/0334.html
