Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - André Oscar Wallenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behöfver man blott studera rubriken »Osäkra
fordringar» i hans bouppteckning. Där återfinner man
namnen på de fleste af dem.
Men vi återvända till Liljestrand.
Hofmarskalken Reutersvärd, kapten Grill och
advokatfiskalen Ljungberg, de förnämste
Vikinga-patroneme, blefvo slutligen allt mera generade af
titulus Liljestrands sällskap, hvarför de mot en
måttlig summa löste ut honom ur Vikingabladet.
Liljestrand skulle sedan bli »grosshandlare» i
Stockholm, men rymde inom kort till det stora
landet i väster, efterlämnande i Stockholm en
mängd brummande och sörjande björnar.
Reskassa fick han genom att försälja sitt dyrbara
möblemang. Detta var visserligen pantförskrifvet
till en fordringsägare, grosshandlaren L—n, men
»vårdades af gäldenären». Möblemanget lät
emellertid Liljestrand helt fräckt föra upp till
auktionskammaren och där gå under klubban. En
egendomlig slump förde grosshandlaren L—n upp till
nämnda kammare den dag möblemanget
förevisades för den spekulerande allmänheten. Han
kastade en blick på ett par förmakstaburetter och
anmärkte för sig själf den stora likheten mellan
dessa och Liljestrands, d. v. s. hans egna, men
han tänkte dock ej vidare på saken. Några veckor
därefter, då Liljestrand redan gungade på
världs-hafvets böljor, fick L—n klart för sig, att hans
ögon icke bedragit honom, men väl hans
förtroende till Liljestrands heder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
