Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomas Plomgren och hans mågar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter följde utnämning till kommerseråd och
han-delsborgmästare i Stockholm.
Men Plomgren nöjde sig ej med att vara
affärsman, utan ägnade sig äfven åt politiken,
som med Frihetstidens samhällsförhållanden gjorde,
att han sammanblandade affärer och politik.
Af Stockholms borgerskap, hvars förtroende
han i hög grad åtnjöt, blef han vald till ledamot
af borgareståndet vid alla riksdagar från och med
1738 till och med 1751 och blef snart en politisk
notabilitet och redan vid sin första riksdag, tillika
med Kierman, en af hattpartiets ledare inom
borgareståndet samt skaffade mot en viss
penningsumma det franska partiet öfvervikt inom
ståndet. Han förvärfvade sig äfven stort
inflytande inom bondeståndet, hvars skicklige talman,
Olof Håkansson från Blekinge, var Plomgrens
intime vän.
Vid tronföljare valet 1743 var Plomgren
ytterst verksam och anfölls sedan af sina
kommit-tenter med en process.
Stadens borgerskap ville själft deltaga i
tronföljarevalet eller åtminstone förbjuda sin
fullmäktig, Plomgren, att deltaga däri.. En
Kristoffer Springer var borgerskapets ombudsman, som
meddelade sina principaler, att de af honom kunde
få veta, hvilka instruktioner de sedan skulle gifva
sin riksdagsman. Han borde, hette det, i hvarje
fall rådfråga sina kommittenters opinion, för att
sedan uttala i ståndet den mening, som omfatta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
