Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grefliga ätten Bonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var konung Carl Gustaf, under då pågående
riksdag därstädes, närvarande. Liket utvecklade en
förfärlig stank, hvilket gjorde, att konungen själf
blef pestsmittad och måste efter sin återkomst
från begrafningen intaga sängen samt dog några
få dagar därefter i Göteborg.
Den äldre brodern, Gustaf Bonde, var
medlem af Carl XI:s förmyndareregering och var
under åren 1660—1667 Svea rikes skattmästare,
men dog sistnämnda år i Hamburg.
Gustaf Bonde var en sällsynt skicklig
finansminister, och hans sonson, riksrådet grefve
Gustaf Bonde, beskrifver honom sålunda:
»Gustaf Bonde ägde mycket förstånd och
kapacitet i regeringen, särdeles i kammarsaker,
hade ett godt sinne, förstod kommersen ex
fundamento; därför han ock alltid sökte upphjälpa
den i Sverige. Fåordig, men i verket essentiel;
mera att göra än att lofva; en förträfflig ekonom,
så att han på sin kredit uppbragte de medel,
konung Carl Gustaf behöfde, när han började
polska kriget. De goda frukterna af Bondes
hushållning dröjde ej att visa sig. Riksskattmästaren
hade ställt finansverket på den fot, att när
freden var slutad, år 1661, så kunde man genast
betala alla afdankningspenningar. Staten bar sig
till år 1665, och 30 tunnor guld voro betalda på
rikets gäld, alltigenom den statsmetod, som
Gustaf Bonde formerat 1662; men då De la Gardies
parti förökades genom hans svåger Gustaf Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
