Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ture Bielke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varande löjtnanterna vid konungens lifgarde till
häst Figge Rosencrantz och grefve Ture Bielke
— och så slöt talaren med att uppmana
sällskapet att tömma sina glas och presenterade det ena
af dem, han själf bar, åt »marskalken».
Det var öfvermåttan lustigt att skåda den
nyutnämnde marskalkens bryderi.
Förlägen var han naturligtvis att se alla dessa
glada ansikten omkring sig — hela salongen,
damer och herrar, hade samlats omkring detta hörn
— och han både rodnade och bleknade, men man
såg ganska tydligt, huru högfärdsdjäfvulen slog
knorr i ryggen på honom öfver den illustra
likheten.
Han sökte dock förklara sig:
— Det är visst ett misstag...
— Drick! — kommenderade Agnar.
— Men jag är verkligen inte marskalk
Can-robert, jag försäkrar...
— Drick! — kommenderade de båda
»adju-tanterne» med tordönsstämma, som hade de sutit
till häst på Ladugårdsgärdet.
— Här behöfs inga diplomatkonster, ert
inkognito är redan röj dt!
Och mannen drack, och sällskapet sprack nära
nog af skratt, och så blef det med »marskalken»
och hans båda »adjutanter», Figge och Ture, en
under hvardera armen, i spetsen, ett
karnevalståg genom salen, hvars like i munterhet man får
leta efter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
