Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Makarna Fürstenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En allmän sägen är, att Edvard Magnus i
sitt testamente ålagt sin dotter att årligen inköpa
målningar och konstsaker för 25,000 kr. Detta
påstående är i viss grad oriktigt, ty i Edvard
Magnus’ testamente finnas endast’ uttalad en
önskan till dottern, att hon årligen skall inköpa
konstverk till förökande af hans samlingar. Om
nu Edvard Magnus muntligen till sin dotter i
lifstiden fixerat ett bestämdt belopp, eller om
makarna Fiirstenberg emellan sig kommit
öfverens att anslå något visst belopp till årligt
främjande af konsten, lämna vi därhän, men hvad
herrskapet Fiirstenberg sedan årligen använde
till detta vackra ändamål, tyckes alldeles slå in
med det of van fixerade beloppet 25,000 kr. Vi
måste därför bestrida den gängse uppfattningen,
att Pontus Fiirstenberg blef konstmecenat af
obligatorisk skyldighet.
Man kan närmast definiera Furstenbergs
verksamhet i konstens tjänst med benämningen
»samlande», hvilket ej förorsakade honom möda och
besvär, enär han lefde den rike mannens lif och
däruti endast sökte sysselsättning för att fördrifva
tiden.
Ett af lille Pontus första åtgöranden som
»samlare» var att beställa sin egen byst. Detta
skedde hos en synnerligt skicklig ciselör i
Berlin, hvilken vanligen arbetade i brons, men på
Fursteubergs beställning utförde konstverket i
silfver. Så snart bysten var färdig, infann sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
