Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De skånske Stiernsvärdarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manskapet illa blesserad, men återförde dock
flere fångar. År 1760 blef han svärdsriddare
och 1763 major i arméen samt samma år adlad
med namnet Adlerhjerta, h vilket namn han dock på
konung Adolf Fredriks önskan utbytte mot
Stjem-svärd såsom minne därutaf, att han en gång
genom sin rådighet räddat drottningens lif.
Vid nedfärden till den bro, som vid Laholm går
öfver Lagaån, skenade nämligen hästame för
drottningens vagn, hvarvid kusken kastades af
kuskbocken. Adlerhjerta, som paraderade med sitt
regemente på andra sidan bron, sprängde fram och
nedhögg båda förlöpame, hvarigenom vagnen
stannades. År 1768 blef han sekondmajor, 1769
öfverstelöjtnant vid Bohuslänningarne, 1771
transporterad till Södra skånska kavalleriet, 1772
öfverste och fick 1774 afsked med ackord och
pension. Redan 1768 hade han af romerske
kejsaren Joseph II erhållit diplom som romerska
rikets adelsman med namnet von Ahlberg. Sedan
öfverste Stjemsvärd 1784 köpt Ängeltofta, slog
han sig där till ro; han utvidgade åkerbruket,
upptog och bebyggde sex öde hemman,
iordning-satte byggnaden vid Öfvergård, anlade
Ängel-toftas bränneri och uppbyggde ett fähus. Han
dog 1792 af en växt på kinden, som en bonde
från Nerike olyckligt opererade.
Hans son, den i skånska landtbrukets historia
så berömde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
