Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - General Moreau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Men, min lilla vän, jag vet ej, hvad det
handlar om?
Och därpå börjar Caroline utbrista i ett
alldeles omåttligt skratt, som hennes vana var,
utropande:
— Nej, mina vänner, det är förtjusande! . . .
Nä, men jag riktigt skäms! . . . Ha, ha ha! . . ,
Det var det värsta! Kära du, gå och lägg dig,
du vet ju inte ett ord mer om hvad som
passerar i staden.
Kalle Bratt kände efter, om glasögonen sutto
kvar på näsan, ty han var ej öfvertygad om, att
han var vaken; vetande däremot, att näsan
endast var fri från denna prydnad då han sof,
böjde han bågarne fastare, lugnade och svarade:
— Skrattar bäst, som skrattar sist —
sväljde harmen och gick.
I en annan grupp återfinna vi fru Harras
(Tarras), som sitter och språkar med fru
Car-negie.
— Vet du hvad, min kära Anna Stina, jag
är, ta mej sju tusan, törstig, och ett glas porter
vore mig kärare än det där slaskiga tévattnet,
som man här bjuder omkring.
— Hysch, hysch, skrik ej så fasligt, Sofi!
Och kors, i alla mina dar, så du svär, du vet
ju, att mina nerver ej fördraga något buller.
Gud bevare mig för ett glas porter: jag törs
knappt dricka tévatten, i synnerhet hos Katarina,
som alltid lagar det för starkt. Ja, det vet jag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
