Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Adolf Tamm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När Järta fick underrättelse om att
Adler-sparre stod i begrepp att med västra armén
marschera mot Stockholm, hotade han att angifva
alltsammans för konungen för att hindra de
öfri-gas dårskaper, förklarande att sakerna ännu icke
voro mogna.
Emellertid gick revolutionen snart därefter,
den 13 mars 1809, ganska obehindradt för sig.
Vid den därpå följande riksdagen skar Järta den
skönaste lagern i hela sitt lif. Han var då
sekreterare i konstitutionsutskottet, och vår
nuvarande, snart hundraåriga grundlag, som af riksens
ständer gillades och antogs den 6 juni, är
författad af honom och till största delen fluten ur
hans skarpsinniga hufvud.
Till belöning härför utnämdes han till en af
de fyra statssekreterarne — motsvarande de
nuvarande departementschefeme inom statsrådet —
samt 6 år senare till landshöfding i
Kopparbergs län.
Som sådan var han en mycket driftig och
skicklig styresman för sitt »kära Dalame», som
han uttryckte sig, men råkade allt emellanåt, till
följd af sitt lifliga lynne, i konflikt med sina
masar.
Efter sitt afskedstagande från
landshöfding-ämbetet blef Järta chef för Riksarkivet, men tog
därefter mest tjänstledighet och bosatte sig i
Upsala, där han afled 1847.
Af alla 1809 års revolutionsmän var Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
