Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga ätten De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bud yttrat sig: »Herr de Geer, ni tager för er
de bästa egendomar i landet!» Hvarpå han
svarat: »När jag tog emot dem, voro de bland de
sämsta. Jag är också nu färdig att lämna dem,
om jag får igen mina penningar.»
I det k. bref, hvarmed drottning Kristina,
sedan hon i egen hand fattat spiran, stadfäste
denna afhandling, åberopade hon icke blott »de
goda, trogna och välvilliga tjänster, som Louis
de Geer till Finspång bevist Sveriges krona»,
utan förklarade äfven, »att under den stora riket
öfverhängande faran af kriget det varit bättre
att af yttra somliga af kronogodsen än med högre
skatt och pålagor besvära riksens ständer, och
att det med de Geer afslutna köpet borde stå
fast, emedan landet så mycket mer genom
idke-sam uppodling kunde förbättras och rikets
drätsel därigenom förökas».
Köpebrefvet åtföljdes af adelsbref, på det
han under frälserätt och med adliga friheter måtte
kunna besitta och åtnjuta sina egendomar.
Därvid förekommer ett drag af tidens aristokratiska
anda. Han härstammade, som vi redan veta, af
en gammal friherrlig ätt och hans vapen var
utmärkt med en kunglig prydnad. En af hans
förfäder, som med mycken tapperhet stridt för
konungen af Frankrike och under dennes ögon,
hade till belöning därför i sin sköld fått upptaga
de franska liljorna med påskrift: »Non sans cause».
Detta sitt anborna vapen begärde de Geer att få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
