Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friherrliga ätten De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna åtgärd ledde till den viktiga, af
konungen själf afgifna förklaringen, att tre stånds
beslut vore, utom i privilegie- och
ekonomifrågor, att anse som riksdagens beslut och att, när
två stånd stannade mot två, frågan skulle anses
ha fallit.
Vid samma riksdag angrep De Geer
framgångsrikt regeringen äfven på annat håll, i det
att han då dels förordade ett till borgareståndet
inlämnadt memorial om upphäfvande af alla
monopol, i första rummet
kronobrännvinsbrännin-gen, dels talade för afslag på de k.
propositionerna om passevolansen, bevillningens utgående
på obestämd tid o. s. v.
De Geers skarpa uppträdande lär ha
bidragit till konungens beslut att hastigt upplösa
riksdagen. Men 1789 uppträdde de Geer lika
oförskräckt för att motarbeta konungamaktens
utvidgning.
Den krönte despoten, trampande lag och rätt
under sina fötter, satte sig då själf i
landtmar-skalksstolen och förklarade efter föredragen
proposition Förenings- och säkerhetsakten antagen
som grundlag, hvilket han befästade med
klubbslag, ehuru nio tiondelar af ståndets medlemmar
ropade »nej».
Försedd med den äreförgätne
landtmarskal-ken Lewenhaupts underskrift å ridderskapets och
adelns vägnar, förklarades akten dagen därefter
i plenum plenorum å rikssalen såsom antagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
