Vid en milstolpe / 89 (1945) Author: Albert Engström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapten Vefling

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jo nu hörde jag. Det var icke ljud av steg utan det
lät som när lätta sommarvågor klucka under stäven
på en klinkbyggd båt. Det var sprit som skvalpade i
en dunk — endast det hörde man och i nästa
ögonblick smög Fridolf, sonen, fram bakom sjöboden,
ljudlöst på sina rågummisulor, som en indian på
mockasinernas mjuka hjortskinnsbottnar. Han såg ut som
ett spöke, ty han hade smugglarskjortan på och dess
färg gick alldeles ihop med snöns.

Då sätter man in pinnen i gapet.

Men nu hördes årslag bakom Rödhälls udde.
Gästerna nalkades och nu skulle ålen i pannan. Vi
drogo oss in i stugvärmen. Jag gick ut i köket,
hälsade på gumman, prisade hennes kokkonst, som jag
kände till från ett föregående besök, och överröstade
hennes beskärmelser över gubben, som aldrig kunde
vara som folk när det fanns sprit i huset.

— Tänk om gubben vore läsare och gräte och
himlade sig, det vore värre det! Men nu är han glad
och livad — var tacksam för det, fru Vefling!

— Ja, nog ä han livad, det vore synd att säga annat,
riktigt tokig ä han, stollen, ibland, hi hi!

Gumman måste verkligen skratta medan hon vände
ålbitarna i pannan där fettpärlorna hoppade så att hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>