Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapten Vefling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han såg fullkomligt nykter ut. Jan-Erik och litet var
blevo rädda, så hemsk verkade han.
— Med en adlig fröken. Och den som avbryter mig,
får stryk. Och allt var gott och väl några år. Men en
dag träffade han ett fruntimmer på ett kaffehus i
Norrtälje. Hon var utav skojaresläkt och var alldeles
kolsvart i ögon och hår. Och patronen, för det får
en väl kalla honom, efter han hade så mycket pengar,
blev alldeles tokig i’na och blev som förvandlad. Han
gjorde inte annat än reste till Norrtälje, om det
också regna spik och blåste döda käringar i luften, han
reste nästan var dag. Och frun magrade som ett
schelett och måste på sjukhus och skulle dö. Men då
ångrade patronen sej och frun sa, att om han svor
på att han aldrig skulle resa till Norrtälje mer, så
kanske hon nog blev bra. Han svor och hon blev
frisk. Men några år efteråt måste han till Norrtälje
i alla fall i viktiga affärder. Och kaffehuset måste
han förbi med skjutsen, för alldeles bredvid var
kvarteret, där han skulle sätta in hästen. Vinter var det
och kallt som fan, och kan Engström tänka sej, när
han kom mittför kaffehuset, började han skaka och
frysa så att släden riktigt skallrade. Patronen dånade
av och folk fick bära in honom i kaffehuset och sätta
in hästen i stallet. I kaffehuset var den där
skojareschanan kvar och hon blev ju glad förstås och gav
patron en dragnagel så han onade till sej igen. Och
när han reste därifrån, så gav hon honom en liten
påse med röda piller och sa: »Här har du några
piller», sa hon, »som kan bota de värste sjukdomar,
men du skall inte använda dom i onödan, utan tag
dom i yttersta nöd. Du vet att jag vill ditt väl», sa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
