Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans bord i ordning, aldrig skulle öppnas. Han
frågade, om mamma var klädd, om pappa kommit ner,
vad klockan var och om de inte skulle äta frukost
snart. Han frågade så mycket och var så listig,
för att ingen skulle säga, att han var otålig. Till
sist gick han ut på backen. Där stod han med sin
pilbåge och såg allvarsam ut, och han höll på i mer
än en halv timme och sköt pilen rätt upp i luften.
Men till sist slog ändå den väntade timmen.
Mamma kom ut på backen och ropade, att nu var
det färdigt. Pappa stod redan där inne och väntade.
Olle kom springande nedifrån stranden, och
flickorna kommo in från köket för att se på.
Alla stodo de och väntade på Svante, och Svante
klev in genom dörren så högtidligt, som om han
gått i marsch på teatern.
Men han stannade redan nere vid dörren av
bara häpnad, och ju mera han tittade, desto mera
häpen blev han. Mitt på bordet, som hade en
stor, vit duk, vilken var klädd med blommor, och
där en hel mängd små paket lågo runt omkring,
stod med fina, vita segel, tackling, höga master
och smäckra rår en stor segelbåt. Den var målad
grön och vit, och den var så vacker, att Svante
inte kunde få fram ett ord. Han tog upp alla de
andra paketen. Han fick karameller och en piska,
boll, järnvägståg och en ask med soldeter, två
stycken [1] nya slidknivar och en hammare. Han
fick mammas porträtt och en hel korg med körsbär.
Alla paketen tog han upp, och han gick omkring
och tackade allesammans. Men hela tiden
såg han bara sin stora, nya båt, och han kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
