Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII.
Det dröjde ej länge, förrän jag märkte, att morfar hade
en gud och mormor en annan. Det var omöjligt att inte
märka det — olikheten stack alltför skarpt i ögonen.
Om rnornarna brukade mormor länge och väl sitta på
sängkanten och kamma sitt underbara hår. Hon slängde
på huvudet, ryckte med sammanbitna tänder loss hela
långa, svarta, silkesmjuka länkar och grälade, halvhögt
för att inte väcka mig:
— Jag vånnar skabben tog’et___Eländiga saltyg!
När hon äntligen lyckats få det något så när utrett, det
stackars håret, flätade hon raskt ihop det i några tjocka
flätor, så en hastig tvättning under ilskna fnysningar, och
utan att ha tvättat bort förargelsen ur sitt stora, ännu
omornade ansikte gick hon bort och knäföll framför
ikonerna. Och det var nu hennes verkliga morgontvagning
ägde rum, den, som med ens gav ny spänstighet åt hela
hennes väsen.
Hon rätade på den kutiga ryggen, böjde huvudet
tillbaka, såg med tindrande ögon på kasanska Guds moders
runda ansikte, slog breda, andäktiga korstecken och
viskade:
— Allerheligaste Gudsmoder, låt din nåd vara med
denna kommande dagen, mor lilla!
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
