Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi blevo goda vänner. Från den dagen gick jag in till
"Bra det", när jag ville, satte mig i en låda full med
någon sorts lump och fick opåtalt sitta och se på hur
han smälte bly, glödgade koppar, hamrade järnplåtar på
ett litet städ med en smäcker, rödskaftad hammare, filade,
borrade, gned med smärgel och sågade med en såg tunn
som ett pappersblad. Och allting skulle vägas på en fin
mässingsvåg. I tjocka, vita skålar hällde han allehanda
slags vätskor, som började ryka och lukta illa, och så
undersökte han dem, rynkade pannan ibland, tittade i en
tjock bok, brummade och bet i sina röda läppar, eller
också gnolade han sakta, med sträv röst:
0, Sarons ros ...
— Vad är det du gör för slag?
— Hokus pokus, min gosse.
— Vad för hokus pokus?
— Joo, ser du ... jag kan inte säga dig det, så att du
förstår det.
— Morfar säger, att du kanske gör falska pengar.
— Morfar? Hm... Det är dumheter han pratar!
Pengar, min gosse, pengar är strunt.
— Vad ska man betala brödet med då?
— N-jaa, för brödet måste man ju betala, det är sant,
min gosse.
— Ser du det? Och för köttet också.
— Jaa, för köttet också ...
Han skrattade — å, vad det lät rart hans skratt! — och
kittlade mig bakom örat.
— Jag kan rakt inte disputera med dig — du slår mig
tvärt på fingrarna. Det är så gott vi tiger.
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
