Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2). För en och samma xx:ll-axel är förhållandet mellan
parametrarne hos de olika formerna i en kristallsvit ett
rationelt tal eller med andra ord indices äro eller kunna genom
multiplication bringas till hela tal. Se fig. 15, der nz : nz’ =
1 : 3. Denna lag, lagen om de rationella indices beherskar hela
kristallografien och upptäcktes i slutet af förra århundradet af
Abbé Hauy, som derföre anses som den kristallografiska
vetenskapens grundläggare. Deremot hafva vissa xx:ll-systemer ett
irrationelt förhållande mellan de olika axlarne.
3). Kroppar, som hafva samma kemiska sammansättning,
d. v. s. äro identiska, hafva äfven samma xx:ll-form. Man kallar
de xx:ll-former lika, hvilkas axlar äro lika stora och hafva samma
lutning mot hvarandra, samt hvilkas ytor hafva samma
parameterförhållanden.
4). Hvarje yta i en xx:ll måste uppträda så många gånger,
att symmetrien blir återställd. Om t. ex. i fig. 17 vi tänka oss
ett af kubens 8 likartade hörn afstympadt såsom i fig. 18, så
måste äfven de öfriga 7 hörnen i kuben undergå samma afstymp-
Fig. 17. Fig. 18.
ning. (Undantag härifrån är då endast halfva antalet ytor eller
hörn förändras af en s. k. hemiedrisk (till hälften utvecklad) form.
(Se nedan). Om i dubbelpyramiden fig. 19 öfra hörnet afstym-
Fig. 19. Fig. 20.
pas, så måste äfven det nedra afstympas på samma sätt, men ej
de fyra öfriga hörnen, emedan dessa ej äro bildade af samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
