Lärobok i mineralogi för elementar-läroverk och tekniska skolor / 29 (1880) Author: Anton Sjögren With: Hjalmar Sjögren - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det stora flertalet hexagonalt kristalliserande mineralier är
underkastadt en hemiedrisk utbildning, den s. k. rhomboedriska
hemiedrien. Hit hörande former äro:

Fig. 68.


Fig. 69.


1) Rhomboedern, som uppstår om man tänker sig tvenne
af ytparen hos en hexagonal pyramid, som råkas i ett medelhörn,
försvinna och de öfriga växa tills de råkas. Rhomboedern
begränsas af 6 rhomber, hvars midtelkanter ej ligga i samma plan,
utan gå i zigzag upp och ner, hvarföre ock biaxlarne gå ut i
midten af rhomboederns kanter och ej i dess hörn, se fig. 69.
Man skiljer dels mellan positiva och negativa rhomboedrar, dels
mellan trubbiga och spetsiga, allt efter som polkantvinklarna äro
större eller mindre än 90°. En rhomboeder med 90°
polkantvinkel skulle sammanfalla med den reguliera hexaedern, men kan
ej existera som hexagonal form.

Fig. 70.


2) Skalenoedern, fig. 70, uppstår om man tänker sig, att
hvartannat par af de plan, som stöta
tillsammans i diagonala polkanter hos den
dihexagonala pyramiden, försvinner och
hvartannat par utvidgas. Skalenoedern inneslutes
af 12 oliksidiga trianglar, hvaraf den fått
sitt namn. Calcit och de öfriga hexagonala
karbonaterna kristallisera i rhomboedrar och
skalenoedrar.

Om hvartannat ytpar i en skalenoeder
försvinner uppstår en tetartoedrisk form, den
trigonala trapezoedern; denna form uppträder
stundom på qvarts och zinnober.

Äfven andra slag af hemiedri och tetartoedri
än de här omnämda finnas inom hexagonala
systemet.

Alldenstund rhomboedrarna, fig. 69,
i detta system talrikt förekomma, hafva de
fått ett eget tecken R, hvarmed utmärkes
en grundrhomboeder och med mR en rhomboeder med m gånger så
stor eller liten hufvudaxel. Med + eller – framför antydes den
olika ställning, som rhomboedern har i förhållande till grundformen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>