Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
33
och p äro parallela med hvarandra, s och s’ utmärka prisma-
ytor, som skära brachydiagonalen på ett n gånger så stort af-
stånd, som hos grundformen. Kristallens full- .
Fig. 78
ständiga beteckning blir således P. P. Pn,
der n > 1. Ett siffervärde på n kan endast
fås genom mätning af kristallens vinklar,
samt beräkning.
För formerna i detta system kan man upp-
ställa ett schema liknande det, som angafs för
formerna i det tetragonala systemet; dock måste
här skiljas mellan de brachy- och de makro-dia-
gonala formerna, mellan hvilka grundformerna ut-
göra gränsen. Ett sådant schema är nedanstående
fig. 79, hvilket visar sammanhanget mellan de olika
formerna.
Grund-pyramider och prismer stå i den ver-
tikala midtellinien af triangeln och dela hela sche-
mat i tvenne hälfter, af hvilka den till höger in-
mnefattar de >nakrodiagonala och den till venster de
hrachydiagonala formerna, hvilkas allmänna representanter m .P n och
m P n stå i midten af båda trianglarna. Trianglarnas bas innefattar
Fig. 79.
samtliga prismer tillika med makro- och brachydiagonala planparen,
högra sidan innefattar samtliga makrodomerna, och den venstra samt-
liga brachydomerna, som begge uppnå sin gräns i ändplanet oP.
I rhombiska systemet kristallisera följande mera allmänt
förekommande mineralier: svafvel, markasit, arsenikkis, anhy-
drit, Arragonit, olivin, tungspat, coelestin, topas, harmotom,
desmin.
5. Monosymmetriska (monokliniska) systemet.
Till det monosymmetriska systemet höra de kristallformer,
som hafva blott, ett enda symmetriplan. Detta system har trenne
olikstora axlar,, af hvilka 2 skära hvarandra under sneda vinklar
och den 3:dje står vinkelrätt mot dessa. Vid kristallernas upp-
ställning iakttages följande regler: en af de snedvinkliga axlarne
ställes lodrätt och benämnes vertikalaxel, den af de öfriga ax-
Sjögren, Mineralogi (3:dje uppl.) 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
